Ett av vårens roliga Uppdrag:

Berit går i pension och skulle uppvaktas.   

Blev ett litet häfte, cd-skiva, tal mm.

Kan ju inte låta bli:

Här tar jag en bild med min "stulna" kamera för att visa reklam på kommunal verksamhet.

Vi var helt enkelt tvungna att på något sätt stänga av ett av fönstrena. På insidan ligger vårt djurrum och akvariet med fiskarna for så väldigt illa.

Det meningslösa våldet slog till även mot vårt jobb:

Utedasset på torpet var omkullvräkt och dörren bortsparkad.

I köket var inredningen omkullvräkt.

Känns lite meningslöst, men kollegorna spikar iaf igen fönstret så vi ska kunna genomföra torpveckorna för barnen.

Jag har blivit så djupt imponerad av Norges statsminister dessa förfärliga dagar.

Ibland har mina barns politiska aktiviteter fått mig orolig. Som i valrörelsen (2006?) när en ung man misshandlades i Umeå under ett valtal av en SD-are. Då kände jag starkt: Ge er inte på min unge, då....

Hur de norska föräldrarna känner sig som kommer att få hem sina ungdomar i lik-säckar kan jag knappt föreställa mig.

Däremot kan jag känna sorg, vrede, sympati...

Hela tragedin känns bara så ofantligt svårbegiplig, sorglig och alldeles oerhört ofattbar.

"Firar" midsommar ensam i Södertälje. Tröttare än tröttast, men vad är det jag saknar? Tja, med en flukt i backspegeln hittar jag bilder från sista midsommaren i Umeå.

Musik i parken.

Inte en matbild. Men nog måste vi ha ätit? Det är väl det som fattas. Trivsamt sällskap och mat och skratt.

 Nåja, nu är det bara lite mer äm två veckor så drar jag iväg....

Firade Kristi Himmelfärdshelgen på Gotland:

Fantastiska vyer...

Precis utanför vårt hotell.

Sol och vackert.

Här tror jag mamma siktat in sig på park-bänken.

Mer sol.

De här var vi lite facinerade över? Ser ut som prästkragar, men så små...