En bild jag stöter på ibland. Som vykort mm

Just idag kändes den riktigt passande. 

Även om vi fruktar motgången och inte vill ha den, hur kul skulle det var utan den? Tänk om den inte fanns, om allt bara fungerade som du ville?

Tänk om du vann allt du ställde upp i? Om du var bäst i allt du gjorde? Om du fick allt du ville ha?
Det skulle vara kul, säger nog en del av er. Kanske till en början, tycker andra. Underbart, kanske några tycker.

Men om vi tänker oss att motgången inte existerade, om allt bara flöt på, då gäller det inte bara dig utan alla andra också. Det skulle betyda att om du ställde upp i en tävling där det deltog 99 andra personer som alla ville vinna och hade en bra dag och allt bara flöt på så skulle du dela första platsen med 99 andra. Hur kul skulle det vara?

Vi kan inte jämföra den egna motgången med någon annans eftersom den uppfattas olika av oss. Det spelar ingen roll vad som hänt, vi är alla olika och vi ser situationen helt olika. Men för den som upplever motgången kommer den alltid att vara störst och mest betydande, oavsett vad som hänt.

Motgången är lite som naturens gång. Den som tar sig upp igen kommer att lyckas ännu bättre, för det kan inte vara 100 vinnare i samma tävling. Motgången sållar ut.

De som är duktiga och framgångsrika tar inte en motgång som ett personligt misslyckande utan som ett oönskat resultat och ännu en nyttig lärdom. De lär sig av sitt misslyckande, de slås inte ner av det.

´´Visst låter detta väldigt klokt, men hur gör jag då?´´ frågar du dig kanske nu.

Veckans övning:
Vänd på motgången.

1.När motgången väl kommer så är det bara att acceptera den, det är
 naturens gång. Då vet du att du gjort något, annars skulle det ju vara
 ännu värre - att du inte gjort något alls.

2.Om du gått rakt in i väggen så lägg inte all kraft på att försöka ta dig
 igenom väggen. Du kom till väggen på grund av att du gick dit. Ta
 istället ett kliv tillbaka. Bara då kan du se dörren. Använd den
 istället.

3.Om din tekopp redan är full är det svårt att hälla på nytt te. Du måste
 först hälla ut lite av det gamla för att kunna fylla på nytt. Är du full av
 förutfattade meningar om dig själv, situationen och livet så behöver
 du tömma ut lite för att få plats för nya perspektiv och lärdomar.

4.Lösningen finns där ute någonstans eller så kommer den till dig.
 Ibland kan du söka förgäves och ilska och irritation kan göra dig
 närsynt eller till och med blind. Så lugna ner dig och lita på dig själv.
 Det fungerar som naturens årstidsväxlingar där snön försvinner till
 slut när sommaren kommer.

Med vänliga hälsningar:
Stefan

Många bra tips på:
www.stefanpettersson.se >>

Vi får aldrig reda på

vad vi verkligen duger till

om vi inte slutar vänta på

morgondagen och vågar försöka

något nytt, som inspirerar

och får vår dag att kännas

värd att leva.

Barn har svar på allt. Som tex varför man ska vara kär.

"När man är kär får man sitta och dricka kaffe och seen liten film. Och så har den andra städat."

Henrik 6 år

Ur: Barns tankar om kärlek.

Hittade ett intressant klipp hos Oskar:

Ett steg i taget

Maratonlöparen Haile Gebrselassie blev intervjuad av en reporter som frågade ´´Hur kan du springa så fort i 4,2 mil?´´ ´´Nej, 4,2 mil, det skulle jag aldrig orka springa´´, svarade Haile. ´´Hur menar du?´´ frågade reportern förvånad. ´´Jo, 4 mil är jättelångt´´ svarade Haile ´´Jag springer bara en mil i taget, fast fyra gånger.´´

Väldigt många klienter som jag jobbar med har mål och drömmar som de inte tror att de kan nå - och de har rätt. De når dem inte på en gång. Jag trodde inte heller att jag skulle kunna hjälpa människor uppnå sina drömmar när jag gick i skolan som finnig tonåring. Inte heller när jag valde gymnasium, fast valde är för mycket sagt - med mina betyg blev jag mer tilldelad en linje som jag inte alls var intresserad av. Men jag hade en dröm jag aldrig slutade drömma och nu lever jag den. Även om jag fortfarande har saker kvar att uppnå så är jag på väg.

Jag jobbar just nu med en klient som vill bli stand up artist. Han har drömt om det jättelänge men är rädd för att han inte kommer att klara av det. När vi började jobba tillsammans skrämde drömmen honom. Varje gång han tänkte på den såg han sig själv misslyckas på Royal Albert Hall. Han har en bakgrund inom ekonomi och har aldrig stått på en scen. Steget är gigantiskt till Royal Albert Hall.

En annan klient ville starta en konsultfirma men trodde inte att hon skulle klara av det. ´´Alla andra kanske kan men jag vet inte om jag kan. Hur ska jag kunna ha ett framgångsrikt konsultföretag med anställda? Jag vet inget om ledarskap, anställningsregler eller bokföring...´´

Allt detta är sant. Kanske gör han bort sig på Royal Albert Hall och kanske hon inte kan driva ett företag - än. Men gör som Haile - dela upp det. Han är maratonlöparen med världsrekord som delar upp sin resa i fyra steg. Även du som inte är maratonlöpare kan dela upp ditt mål i mindre steg. Ta ett steg i taget, 500 meter eller 1000 meter? Allt beror på var du befinner dig just nu och vilka steg du behöver ta mot ditt mål. När du satt allt i rullning och hela tiden fokuserar på att sätta den ena foten framför den andra så har du snart sprungit 4,2 mil utan att tänka på det.

http://www.stefanpettersson.se/mental_coach_framgang_b.shtml