Invandrare????

2005-11-24 22:46:21

Ja, ibland känns det så. Har inte skrivit på jättelänge nu, och hela mitt liv är totalt förändrat!! Flyttat 50 mil hemifrån och känner mig mellan varven som invandrare i mitt eget land. Förstår inte vissa uttryck, hittar ingenting och kör vilse. Läser om barnen som mist sina föräldrar och syskon i tsunamin. Kände så otroligt igen mig i flickan som beskrev det som att vandra på två vägar. Så känns det för mig med, även om min pappa "bara" dog. En mer hanterbar sorg idag, men precis vad som helst kan riva upp den. Någon som pratar om sin pappa, eller en psalm som spelades på begravningen eller bara att åka till mamma i Pajala. DET klarar jag inte utan att känna hur fruktansvärt fattigt det känns med "bara" en mamma. Visst, många har lidit större förluster men det här är MIN förlust, min sorg. Jag tänker inte be om ursäkt för att jag haft det bra med ett lyckligt hem med mor och far. För alltid förändrat......Känns oxå jobbigt att ta fram julsaker och försöka skapa julstämning. Men vi ska igenom, vi har inget annat val. Mycket är ju roligt oxå!!! Nytt jobb, nya människor, nytt hem........ I kväll kommer yngsta sonen med tåg och hälsar på över helgen.

November-05

Pajala kyrka. Allhelgonahelgen 2005

Inne i kyrkan. Ett av ljusen brinner för pappa.

Mycket revs upp igen, men fint att vara där. Hade tagit ledigt från Sollefteå och åkt upp för att stötta mamma. Men lika mycket för min egen skull. Jag vill minnas pappa med tacksamhet.