Ibland får vi helt galna låtar som fastnar i huvudet på jobbet. Som tex den här:

som vi "plågat" barnen med.

En rad, och sen var det kört...

I helg är det Jokkmokks marknad. Jag har haft ambitionen att nån gång få till det, för jag har aldrig varit där. Kan ju bli lite knepigt med avstånden nu. Men nån gång SKA jag vara där!

http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=2188784&BroadcastDate=&IsBlock=0

God kväll!

Åh, vad jag kan bli less. Det blev inget Kulturhus idag. Snö hela natten så pendeln lyste med sin frånvaro.

Ändå hade de godheten att erbjuda oss en senare tid på kulturhuset när vi ringde, men det gick inte att få ihop tidsmässigt. Sen drar vi ju inte gärna iväg med 42 barn när vi inte vet om det funkar med hemresor.

Så vi hade en stillsam inflykt med barnen istället. Trivsamt och mysigt, men inte vad vi tänkt oss.

I morgon är det dags för premiär igen! Jag ska till konserthuset i Stockholm med jobbet. Känns riktigt roligt, även om det självklart blir en utmaning att INTE tappa bort nåt barn i Stockholmstrafiken.

Håll tummarna för att det inte tjabbar med pendeln bara.

God Natt!

Vi har vår arbetsledare sjukskriven. Enligt egen utsago ser han nu ut ungefär:

så här.

Han har hotat med att aldrig mer lämna sitt hem, men nää. Vi kan nog vänja oss vid en pirat oxå? När alternativet är en massa övertid.

Kom tillbaks, vi saknar dig!    

Nää, det här kändes mindre kul? Kollade vad jag gjorde för två år sedan just denna dag.

Tjejfest i kväll.

Åh, den festen minns jag. Jag och Lilian i samma lag....shit! Händer no more.

God Natt!

Åh, hur gör jag nu?

Är detta veckans kap? Ska jag köpa med åt Mona? Nja, risken är ju ganska stor att jag äter de själv.

Kollegorna på jobbet påstod att de var gamla. Hårda och inget att ha.

Haha, stackars Mona hävdar att de inte förstod allvaret. Det var skumtomtar OCH hon har tänder.

Förlåt. Nästa gång....

Nä, inte heller på flygplatsen går det att fatta hur mycket snö det ändå var.

Sjuk och frusen ska jag ta mig tillbaka till Södertälje.

Lyckligt ovetande om vad som väntar....

Så stöter vi plötsligt på:

Sture!

Haha, han ska med samma plan som jag.   

Himla tur, för vi hinner inte mer än taxa ut, så blir vi ståendes. Eh, vi styrs tillbaks?

- Det finns ingen anledning till oro. Bara en generator som en tekniker ska få se över. Vi beräknar detta till ca en halvtimmes försening.

Tack gode gud för flygvärdinnan som försett mig med ipren och en flaska vatten. Dessutom var planet långt ifrån fullt, så Sture kunde flytta fram, då jag satt ensam på min rad.

Några valde att hoppa av. Så när vi efter två timmars väntan startade mot Stockholm hade ca 5 stycken kastat in handduken. Utan Sture hade jag kanske gjort detsamma? Lite läskigt kändes det. Men som Sture helt sant påpekade: Det är ju inte som att inte kaptenen för skutan, har tänkt klara sig helskinnad ur det här.

Sen blev det ju plötsligt inte så hemskt att lämna Umeå heller. Tog ju med en del värdefullt...

God kväll!

Tydligen har det aldrig varit så här mycket snö i Umeå sedan nån gång på 80-talet.

Men spana in hur det ser ut. Det breda nyplogade vid busken är inte en vägbana utan ett helt vanligt promenadstråk som finns i Umeå.

Titta och lär snöröjare i Stockholmsområdet.....

Snart är min Norrlandstripp övver. Kyla, sorg och sjukdom har präglat denna helg. Samt lite skratt oxå...Sjuk och emlig drar jag mig tillbaka. Har kollat vädret och SL. Inge snö, men ändå kraftiga förseningar? Vad less jag blir.

Känner mig för frusen för att tjorva i trafiken.

Ha en bra eftermiddag!

Det som händer, det händer här:

http://maps.google.se/maps?f=q&source=s_q&hl=sv&geocode=&q=%C3%85lidhems+centrum,+Ume%C3%A5&sll=61.606396,21.225586&sspn=18.920631,78.662109&ie=UTF8&hq=%C3%85lidhems+centrum,&hnear=Ume%C3%A5&ll=63.821515,20.287113&spn=0.032034,0.153637&z=13

Träffade Charlott, Jörgen, Martin, Palle, en tidigare chef, Anders....klart värt ett besök.  

Det blev en tuff fredag , som startade på sämsta möjliga sätt: jag försov mig. Hade kollat och dubbelkollat hur jag skulle ta mig till Arlanda. På torsdagkväll meddelade SL att alternativa färdsätt var att rekomendera....

Så startar jag med att försova mig! Men kastade på mig kläder och slängde mig ut. Kom fram till att om jag tar upptåget, så löser det sig. Så klart vi blev försenade! Shit pommes! men en snabb blick på tavlan: 07.50... Jo, det måste gå? Framme på Arlanda till åtta och trettiofem minuter till avgång.

Kastar mig på incheckningen som meddelar: Gå omedelbart till utgång. Genom säkerhetsspärren som "snor" mitt schampoo och balsam (häftig säkerhetsrisk), så konstaterar jag att gaten är stängd! det är omöjligt! Nää, jag rusar fram och frågar vad de menar? Är du Elin? Nää, och så börjar de kolla...haha, jag har gett mig på SAS, fast jag ska ju flyga med Norweigan. Norweigan är däremot 25 minuter sen.

Så oduschad och utan schampoo kan jag änligen andas ut. Nu är det bara att vänta.

Tur att jag har transport från flygplatsen så jag kommer hem till Agneta och får duscha av mig innan begravningen.

God eftermiddag!

Så kom avskedets stund.

En ljus och fin begravning som Lilian bestämt och utformat in i minsta detalj. Så mitt i allt det sorgliga så fanns också känslan: Så typiskt henne!

Det var stört omöjligt att inte hålla tårarna borta, för plötsligt så blev det så påtagligt.

Men med kärlek, glädje för vad hon var och den oerhörda sorgen för att hon är borta så blev det ett fint och värdigt slut.

Tack Lilian, Du fattas oss!

Åh, i eftermiddag var det dax för den stora premiären. Scaniarinken för första gången. Fast det heter AXA Sportcenter.

Det är nåt visst när de släcker ned i hallen.

Spelarna kommer in på isen.

Sveriges nationalsång.

0-1!! Vi leder.....WOW!

Match.

Nä, det här hade jag kunnat vara utan. Spelarnas tack till klacken som satt precis bakom mig.   

Jaa, när Luleå ledde med 1-3 så kändes det liite lugn ett tag. Men så kom 2-3 målet och spänningen var på topp. Men visst hade vi klarat oss utan det förargliga 3-3 målet??

Det kändes inte rättvist. Deras första mål kom när Luleå hade en utvisad...de var alltså tvungen att ta bort en för att göra mål.

När det kändes som HURRA!! En halv ninut...håll bara undan....så kommer det när det är 7 sekunder kvar.   

Dessutom tycker jag inte om när de skriker okvädningsord. Att hota spelare med spö efter matchen, domarjävlar, lapp-horor (ehh?), mm mm. Nä det känns inte riktigt ok. Eller be motståndarnas supportrar hålla käft?

Det var så himla spännande så jag bara skrek: Jaaa, skjuuut!! Shit pommes! De bad mig hålla käft?? Va, de skrek tillsammans med 4300 andra, så om en person hojtar "fel", kan man väl leva med det?

Summa summarum. Absolut värt att ha varit dit, spännande värre, med ett snöpligt slut.

God Kväll!